Även om det ännu saknas tillräckligt med forskning för att fullt ut kunna jämföra luftkvaliteten inomhus i Europa, finns det betydligt mer data om utomhusluften – och det är viktigt. Den luft som finns utomhus påverkar nämligen direkt den luft vi andas inomhus.
För att må bra behöver vi ett konstant inflöde av frisk utomhusluft som ersätter den gamla inomhusluften, som annars lätt samlar på sig föroreningar och minskar komforten.
Men vad händer när utomhusluften i sig är förorenad?
Luft kommer in i byggnader på tre sätt:
Genom sprickor och glipor i konstruktionen (infiltration)
När många personer vistas i samma rum stiger koldioxidnivåerna snabbt, och det kan göra oss trötta och göra det svårare för oss att fokusera. Med bra ventilation får luften cirkulera och vi håller koncentrationen uppe längre.
Genom öppna fönster eller dörrar (naturlig ventilation)
Om luften är för torr märks det ofta genom torra ögon, hud som kliar eller en hals som känns sträv. Är det istället för fuktigt ökar risken för mögel och en instängd känsla. En balans mellan 40–60 % luftfuktighet brukar vara bäst både för oss människor och för själva byggnaden.
Genom kontrollerade ventilationssystem (mekanisk ventilation)
Vi vet alla hur svårt det är att jobba i ett rum som är för varmt – du blir snabbt trött och ofokuserad. Är det för kallt kan det vara minst lika besvärligt. En jämn och behaglig temperatur gör stor skillnad för både välmående och prestation.
Valet av isolering och ventilationsmetod har stor betydelse för luftkvaliteten. Ju snabbare och mer kontrollerat utomhusluft ersätter inomhusluft, desto mindre är risken för att föroreningar byggs upp. Infiltration ger den lägsta luftväxlingen, medan mekanisk ventilation ger den högsta. Mekaniska system är dessutom ofta utrustade med filter som fångar upp partiklar och föroreningar innan de kommer in.
Fyra regioner – olika förutsättningar
För att få en tydligare bild av luftkvaliteten i Europa har vi delat in kontinenten i fyra regioner: Nordeuropa, Västeuropa, Sydeuropa och Östeuropa. Vi har jämfört mängden dammpartiklar i luften (så kallade PM2.5) på årsbasis, eftersom studier visar att dessa partiklar har störst och mest konsekventa hälsoeffekter.
Bostäder i Nordeuropa är ofta välisolerade och byggda med lufttäta konstruktioner och treglasfönster. Det gör att man behöver mekanisk ventilation för att säkerställa ett bra inomhusklimat.
Isoleringen är generellt god, särskilt i länder som Tyskland och Nederländerna. Samtidigt finns många äldre bostäder som fortfarande förlitar sig på passiv ventilation, vilket ger en mindre effektiv luftväxling.
I varmare klimat har isoleringen traditionellt varit sämre. Naturlig ventilation är fortfarande vanligast, men mekaniska system blir allt vanligare i nyare byggnader där man vill minska energiförbrukningen och förbättra komforten.
Här finns en blandning. Nyare byggnader har bättre isolering och ventilationssystem, medan äldre ofta saknar tillräcklig ventilation – något som kan leda till problem med fukt och mögel.
EU vill höja standarderna
Intressant nog är det ofta regionerna med sämst utomhusluft som också har lägst tillgång till mekanisk ventilation. De regionerna har vanligtvis ett varmare klimat, medan kallare klimat traditionellt har bättre isolering och därmed större behov av kontrollerad ventilation. För att höja standarden i hela Europa driver EU flera initiativ, bland annat direktivet om byggnaders energiprestanda. Syftet är att förbättra både energieffektiviteten och inomhusluftkvaliteten, genom bättre isolering och ökad användning av mekanisk ventilation.
Mot friskare luft - ute och inne
Sammantaget varierar luftkvaliteten i Europa beroende på klimat, byggnadsstandard och ventilationslösningar. Men utvecklingen går åt rätt håll.
Med bättre isolering, effektivare ventilationssystem och ökad medvetenhet om hur utomhusluften påverkar inomhusmiljön, tar Europa steg mot renare och friskare luft – både ute och inne.
Vill du fördjupa dig i hur hälsosam inomhusluft och hållbara byggnader hänger ihop? Läs vår Climate Indoor Briefing.