Att vara hållbar - Vad innebär det egentligen, och mer specifikt vad innebär det att bygga hållbart? Bygg- och fastighetssektorn står idag för ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp. Det är alltså en viktig fråga för samhället och en nyckelfråga för branschen och dess framtid.
För att komma till korrekta slutsatser om vad som är hållbart så är det viktigt att ha en tydlig bild av byggnadens hela livscykel. Vi behöver titta på dels framställning av byggmaterial och byggnation men även på underhållsbehov, hur länge byggmaterialet håller och hur det kan användas efter sin livstid.
Stål, till exempel, ger fantastiska möjligheter till återvinning igen, igen och igen utan att tappa några av sina egenskaper. Samtidigt är stålframställning relativt miljöbelastande även om de flesta stora ståltillverkare jobbar aktivt för att minska miljöbelastningen, mest känt kanske SSAB:s Hybrit-projekt. För om man bara tittar på miljöbelastning fram till färdig byggnad så framstår stål inte som ett särskilt hållbart alternativ, lyfter man däremot blicken och ser hela livscykeln så blir stål ett bra val. Lång livstid, låga underhållsinsatser och god återvinningspotential.
EPD - Vad är det?
För att underlätta medvetna val gällande hållbarhet finns Environmental Product Declarations (EPD). Det är ett internationellt och ganska detaljerat regelverk för hur man ska ta fram och presentera miljöpåverkan under byggnadens hela liv. EPD:er är alltid certifierade av en oberoende part för att säkerställa att man följt de krav som finns för att få kalla det en EPD. Det gör att alla leverantörer räknar på samma sätt, vilket i sin tur leder till att du som kund enkelt kan jämföra olika leverantörer och olika material ur ett hållbarhetsperspektiv. Klimat har varit högst på agendan under en lång tid, men en EPD visar även på miljöpåverkan som övergödning, försurning och marknära ozon. Allt för att beslutsfattaren ska få så mycket information som möjligt för att göra ett upplyst val.
EPD:er blir allt mer önskat från våra kunder, hittills beror det mycket på ett högt miljöintresse och önskemål om miljöcertifierade byggnader. Framöver kommer lagstiftningen också öka kraven på miljödeklarationer. Enligt förslag behöver de flesta* som får bygglov i Sverige efter 1 januari 2022 göra en klimatdeklaration för byggnaden innan de får slutbesked. Klimatdelen från en EPD är det vi kan ge våra kunder som input-data till deras klimatdeklaration. Har vi inte detta tillgängligt så kommer de tvingas använda generisk data som är betydligt sämre. Utvecklingen går åt liknande håll i de flesta europeiska länder, Sverige står någonstans i mitten av utvecklingen.
*om byggherren är privatperson och för vissa typer av enklare byggnader exempelvis lador och maskinhallar finns i nuvarande förslag inget krav på deklaration.
