Under de senaste åren har våra liv fyllts med fler och fler enheter som är anslutna via internet. träningsmonitorer, glödlampor, dörrlås, kaffebryggare och många fler saker i våra hem kan nu styras med hjälp av internet. Undersökningsföretaget Gartner förutspår att det kommer att finnas 6,4 miljarder anslutna saker i världen under 2016 och att antalet kommer att öka till 20,8 miljarder 2020. Internet of Things (IoT) och smarta byggnader är en megatrend och det driver utvecklingen framåt.

Fjärrstyrda system är ingen nyhet, varför denna hype?

System för styrning av olika funktioner i en byggnad (lokalt eller på distans) är inget nytt. De går traditionellt under namnen Building Management Systems (BMS) eller Building Automation Systems (BAS). Skillnaderna mellan de traditionella systemen och system som utnyttjar Internet of Things är främst två - kostnad och användning av data.

När bredband, sensorer och smarta telefoner blir allt billigare är det bara fantasin som begränsar vad som kan anslutas. Idag är det möjligt för nästan vem som helst att automatisera delar av deras omgivning. Det är naturligtvis lite mer komplicerat när det gäller att automatisera en hel byggnad eller en stad jämfört med en familjebostad, men samma tekniker är i rörelse. Och det har redan börjat, läs om sydkoreanska staden Songdo som byggdes från grunden för att vara en intelligent stad. 

BMS- och BAS-system kan generera en hel del data, men de utnyttjar inte denna data i samma grad som ett molnbaserat system har förmågan att göra. Ett system som bygger på IoT kan samla in data från många olika källor och agera på insamlad data för att optimera inomhusklimat, belysning och energianvändning utan att genomföra stora integrationsprojekt eller ha systemansvariga som underhåller systemet.

Från smarta hem till intelligenta städer

I rapporten The Internet of Things: Mapping The Value Beyond the Hype av McKinsey & Company anges det att medan konsumentapplikationer som träningsmonitorer och självkörande bilar får mest uppmärksamhet, finns det faktiskt en större potential i B2B-applikationer med en potentiell ekonomisk effekt mellan 34 biljoner SEK och 93 biljoner SEK. McKinsey uppskattar att så mycket som 70 % av det potentiella värdet med IoT kommer att genereras från B2B. 

Hur kommer IoT förändra ventilationstekniken?

Som med alla teknikskiften, kommer det att innebära förändringar i hur vi lever och hur vi gör affärer. Med de åtgärder som vidtas för mer energieffektiva konstruktioner och hantering av byggnader finns det en stor potential genom Internet of Things. Ventilationssystem som kan göra sina egna intelligenta beslut baserade på närvaro, väder och massor av andra indikatorer har en stor potential att minska energiförbrukningen och kostnaderna. 

Vi är också säkra på att nya affärsmodeller kommer att dyka upp. Ventilationssystem som använder IoT kommer att kunna förutsäga situationer baserat på insamlad data och ha automatiska larm för service och underhåll som i sin tur kan främja nya tjänster. 

Så kommer det att ske en revolution inom ventilationsteknik? Ja, och den är redan igång!

Tycker du att du känner igen det här inlägget? Det är för att det tidigare har publicerats på vår engelska blogg här.